Jag har fått en hel del kommentarer till mina inlägg. Det gläder mig när någon kommenterar det jag skriver. Jag tycker också det är helt okej när någon har en avvikande mening från min, även om jag kanske inte riktigt hade tänkt att detta ska vara en diskussionsblogg. Det är mera en slags dagbok och den speglar mina åsikter och funderingar. Någon har påstått att jag har skrivit att ”jag har lyckats sluta äta snask och kan ta en drink ibland”. Det har jag inte skrivit. jag har aldrig lyckats sluta med snask (annat än tillfälligt, korta perioder) och jag har inte druckit en droppe alkohol av något slag sedan jag bestämde mig för att leva nykter i februari 1989. Skulle jag ta en drink, så skulle jag med största säkerhet snart vara tillbaka i missbruket igen. Men jag vill inte, har inget behov av att ta en drink.
Jag kan säga att jag är lite trött på kritiken mot AA här. För min del får man gärna kritisera AA, det tål kritik, men inte i min blogg. Man blandar dessutom ofta ihop AA och behandlingsprogram som bygger på 12-stegsprogrammet. Behandlingshem måste granskas och kritiseras. Många av dem har ”lånat” 12-stegsprogrammets levnadsregler till ett behandlingsprogram, vilket ju är okej om man är seriös. De programmen kan skilja sig en hel del från varandra. Vissa lånar endast delar av 12-stegsprogrammet, vilket förstås ger ett ofullständigt behandlingsprogram som är svårt att få att fungera.
Jag kritiserar ingen, som fått hjälp av någon annan slags behandling. Jag kan kritisera behandlingar, som jag inte tycker är bra men jag gläder mig åt de människor som ändå blivit hjälpta av dem. Vad, som än hjälpt en människa att sluta med ett missbruk, är ju jättebra för just den människan. Jag har t o m hört om någon, som huggit ved och blivit nykter genom det. För det kan man inte säga att vedhuggning är en bra behandlingsmetod.
AA-rörelsen består enbart av människor, som har problem med ett beroende av någon/några sinnesförändrande drog(er) och de bör inte kritiseras. De har sökt hjälp för att komma ifrån sin beroendeproblematik. Nedanstående är AA:s ”programförklaring”, som läses i inledningen till varje möte.
AA, Anonyma Alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor, som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna från alkoholism.
Det enda villkoret för medlemsskap i AA är en önskan att sluta dricka.
AA kräver inga inträdes- eller medlemsavgifter. Vi är självförsörjande genom egna frivilliga bidrag.
AA har ingen anknytning till någon religion, politisk organisation eller institution, ej heller till annan rörelse av något slag.
Vi deltar inte i offentliga debatter och framträder varken som förespråkare för eller motståndare till något annat.
Vårt främsta syfte är att hålla oss nyktra och hjälpa andra alkoholister att uppnå nykterhet.
Det finns ingen styrelse eller ordförande i AA. Vid varje möte utses någon, som ”håller i mötet”, läser det som ska läsas och som samlar ihop pengarna som lämnas, en slant för kaffet av var och en. Jag har läst bloggar, där man påstått att AA ”lockar till sig” människor för att utnyttja dem ekonomiskt och på annat sätt och för att ”pådyvla” dem religion, Jag förstår inte hur det skulle gå till med den struktur som AA har, men de som skriver vet väl. Man talar också ofta om ”hjärntvätt” i AA, vilket också förundrar mig. Ingenting sägs i AA om att man måste något. Man säger alltid:”De 12 stegen är enkla levnadsregler, vi berättar hur vi har gjort. Om du vill ha det vi har kan du försöka följa detta enkla program, ta det du tycker om och lämna resten”. För min del så var det just friheten, att ingenting var tvång, tillsammans med anonymiteten, som gjorde att AA tilltalade mig. Man registreras inte och är medlem bara just när man deltar i ett möte.
Ändå dröjde det innan jag förstod vad det hela gick ut på. Jag tyckte i början att mötena var tråkiga. Det dröjde lång tid innan jag lärde mig hur jag kunde få hjälp av AA-mötena. Det berodde säkert på att jag inte gått på någon behandling utan kom direkt till AA. Det var så olikt allt annat jag hade erfarenhet av och hela ansvaret vilade på mig.
Ovanstående är bara ett försök till en mycket kortfattad beskrivning av AA. Jag kommer inte att bemöta kritik mot AA i fortsättningen. Avsikten med min blogg är inte att försvara AA, jag anser inte att AA behöver något försvar. För mig har AA betytt själva livet, det är för betydelsefullt för att jag ska försöka beskriva hur det fungerar. Miljoner människor runt om i världen har blivit hjälpta tack vare AA, man vänder sig dit när livet blivit alltför svårt att klara p g a droger och vill man ta emot hjälpen så får man den, av andra människor i AA och av programmet. Men det krävs att man lär sig att ta emot hjälp och att vara ödmjuk, inte tro att man kan och vet allt bäst. Och man måste själv ta ansvar för sin nykterhet. Jag kan försöka bearbeta mina dåliga beteenden, mina karaktärsbrister, där får jag hjälp av AA. Hur väl jag lyckas beror på hur villig jag är att förändra mig själv.
Hej!
Ang kritiken mot AA
AA är inte till för dom som behöver AA
AA är till för oss som vill ha AA
Är inget tvång med AA
Har själv stått ute i kylan å sammanbitet föraktat AA fjantarna som ärså jävla rediga å duktiga å gudsaktiga åmassa annat.
Men det var innan jag ramlade av min höga häst.
Ramlade rätt ner i skiten……..men då fanns AA för mig.
Trots mina tidigare åsikter.
Så kritikerna kommer nog när brännvinet har gjort sitt, då är det där med val å tyckande ganska ointressant, då är det livet det gäller å då kanske d inte ärläga att tycka en massa trams.
Dågäller d att klara livhanken
så var det för mig iaf
Kram på Dig
/Ett Gammalt Fyllo
http://www.sektellerbotemedel.se
Sektens föreställning om sin egen exklusivitet t.ex. såsom ”nyktra av en gudomlig försyn”, är drivkraften bakom det destruktiva, förtryck som äger rum inom dessa grupper. Det är blott i undantagsfall frågan om medveten ondska; Gruppen är i teorin lika mycket offer för sin kallelse som sektens enskilda medlemmar. Styrkan i detta mentala manipulationsmaskineri ligger i dess program av indoktrinering på alla plan och från alla håll; medlemmarna förtrycker icke blott varandra, de förtrycker också sig själva. En annan viktig del i dess motståndskraft ligger i att man inom gruppen trots allt förblir relativt omedveten om den manipulation som äger rum, bland annat just därför att Tolvstegsprogrammet skapar de värderingar som framstår som nödvändiga och ofrånkomliga.
Beskriv AA för oss som inte begriper då!
För mig framstår de som någon sorts religiösa fanatiker, säkert finns många med mig med samma åsikt som vill sluta med alkohol kanske inte är den minsta gnutta religiösa, varför ger AA ett sånt starkt intryck av att vara nästan som en sekt? Skrämmer säkerligen många.
Det är svårt att beskriva AA med några få ord. Jag har försökt i mitt inlägg. Jag tycker att ”ett gammalt fyllo” beskriver bra vad det handlar om.
”Någon sorts religiösa fanatiker” kanske passar bra på dem, som blivit nyktra i AA. Svårigheten är väl just att vi ”både vill ha kakan och äta upp den”, vi vill gärna kunna fortsätta och dricka LITE, vilket jag och många med mig upptäckt att det inte fungerar, vi kan inte stoppa när vi väl börjat dricka. Då fungerar bara helnykterhet.
Det finns en hel del att läsa om AA på nätet: http://www.aa.se/ Pröva med det så länge. Du kanske har varit på något möte också. Det kan behövas flera möten innan man förstår riktigt. I varje fall tog det tid för mig, delvis beroende på att jag inte gått någon behandling innan, delvis för att jag var så kritisk och rädd dessutom.